Hjalmar Gullberg i marginalen av välfärdsstaten, ett brev till fattigvårdens chef
Hjalmar Gullberg är ett av Sveriges mest kända namn inom 1900-talets poesi. Han är främst ihågkommen för sina formstarka dikter, sina översättningar av antikens dramatik och sin roll som chef för Radioteatern. Men mitt i detta litterära arv finns ett mindre känt spår: en brevväxling med Otto R. Wangson – då chef för svensk fattigvård.
Vad betyder det när en poet skriver till en byråkrat inom socialvården? Kanske inte så mycket på ytan, men det väcker frågor. Brevet visar att Gullberg inte stod helt utanför det samhälle han skrev i. Det här inlägget visar hur litteratur och samhälle ibland snuddar vid varandra, även utan att tydligt mötas.
Ett brev – men till vem?
I arkivet på Lunds universitet finns dokument från Hjalmar Gullbergs liv. Bland dem hittar vi en kort korrespondens med Otto R. Wangson, som var fattigvårdsdirektör mellan 1937 och 1960.
📄 Se inventarieförteckningen (PDF)
Det rör sig om sju brev eller kopior. Det är alltså ingen omfattande kontakt. Det är också viktigt att notera: Gullberg hade ingen utbildning inom socialt arbete. Han var inte socionom. Men han skrev till en som var det.
Den enkla handlingen – att skriva ett brev till en hög tjänsteman – visar att Gullberg inte var blind för samhällsstrukturerna omkring honom. Han sökte sig till dem när det behövdes.
Dikten som social kommentar
Gullbergs poesi har ofta en existentiell och etisk underton. Den är inte samhällskritisk i klassisk mening, men den berör människovärde. Ett exempel är Förklädd gud, som tonsattes av Lars-Erik Larsson. Där lyfts frågor om medlidande och samhörighet – grundvärden också inom socialt arbete.
🎧 Lyssna på Förklädd gud på Spotify
Att Gullberg skrev till en offentlig tjänsteman är ingen tillfällighet. Det visar att han såg samhället som en del av människans villkor. Poeten ställde sig inte utanför. Han observerade, tolkade – och ibland agerade.
Vem var Otto R. Wangson?
Otto R. Wangson var en nyckelperson i utvecklingen av Sveriges socialpolitik. Som chef för fattigvården deltog han i övergången från gammaldags hjälpverksamhet till en modern socialtjänst.
📘 Läs mer i Socialstyrelsens historik (PDF)
Det är inte klart varför Gullberg skrev till honom. Men att han gjorde det visar att han tog kontakt med samhällsorgan när han behövde. Kanske sökte han hjälp, kanske råd. Oavsett anledning är det en intressant beröringspunkt mellan poesi och politik.
Poesin vid välfärdsstatens gräns
Det finns ingen anledning att kalla Gullberg för socionom. Men det finns skäl att placera honom i utkanten av det sociala fältet. Han levde i ett samhälle där kulturen och välfärdsstaten utvecklades sida vid sida.
” Gullbergs brev till Wangson visar att även poeter ibland behöver samhället – och att samhället kan behöva dem. Inte för att de formulerar lagar, utan för att de fångar det mänskliga. ”